En Egyptisk Gudinna
- A det är David . . . Nej tyvärr . . .
Jag uppfattade genast att telefonsamtalet handlade om Hugo, den borttappade katten, Stora Gos.
Tydligen hade damen som ringde sett en katt som liknat Hugo i mörkret, när hon var ute och gick sin kvällpromenad med hunden. Hon kunde också berätta att denna katt absolut inte lät som vanligt, att det var något speciellt med rösten, jamandet.
Tydligen satt denna och sjögn inne bland buskarna, i den lilla skogen, inte alls långt från vårat hem.
Vi skyndade oss på med lite kläder, dessvärre var jag så taggad att jag endas lyckades få på mig en gråstickad kofta över min Hello Kitty-pyjamas, skorna satte jag på mig i farten, det kändes iaf så.
Söt och jag vandrade den lilla biten, i rask takt såklart, för om det skulle vara Hugo ville vi inte tappa tillfället att hitta honom, ta honom med in i värmen, visa honom mängder med kärlek.
Dessvärre när vi väl var på plats visade det sig vara falskt alarm, förvisso lät denna mystiska katt helt annorlunda, och jag kan berätta att hon likna en Egypisk Gudinna, vilket lite faller tillbaka till min varsel, skugga, utanför fönstret igår natt.
Hon var bedårande där hon sjöng, inne i den blöta gröna busken. Hon kom närmre, tittade på oss med de där jättelika kattögonen, kurrade samtidigt som hon sjöng.
Ingen märkning ingenting, det var som att hon inte existerade.
Sakta började vi röra oss hemmåt genom den lilla skogen, men tätt efter kom denna gudinna. Hon höll sig nära, väldigt nära. Hon smekte sin kropp mot våra ben, svansade efter i takt, så vi bestämde oss för att hon fick följa med hem, även om det redan kändes som hon bestämt att så skulle det bli.
Hon var utsvulten, det var som om hon inte skulle ha fått mat på flera dar, möjligen veckor.
Mätt och belåten kom hon och la sig i våran säng, hon sov på min sida. Och det kändes tryggt, där sov hon hela natten, ibland vaknade hon, la tassen på min hand, tittade på mig innan hon återigen somna.
Det känns som öde, men samtidigt kan jag inte förstå hur någon kan släppa ut en sådan vacker varelse, omärkt.
Men jag skall se om det kanske sitter uppe någon lapp, någon som saknar henne. Tillsdess har hon ett varmt, kärleksfullt hem här, med oss.