Luna

Prolog

Det är som ögonblicket mellan två hjärtslag. Uppehållet då ingenting
inträffar. När blodet stillas i ådrorna, andetagen fastnar i halsen och tankarna sveps ner i en stor, innehållslös verklighet.
  Jag talade med honom i telefon.
  Det är han. Det är verkligen han.
  "Vi måste prata om vårt barn", säger han.
  Om jag kunde röra mig skulle jag kasta ifrån mig telefonen. Ifall
hans röst inte hade ålat sig in genom min kropp och fått alla muskler
att förstenas.
  "Kendra?" säger han frågande. "Hör du mig?"



Så börjar boken "Marshmallows till frukost" av "Dorothy Koomson".
Det tog tid, längre än vad jag kunnat tro. Jag hade trånat efter denna bok så länge, velat ha den hemma hos mig, att den skulle finnas i mitt bokställ, färdigbläddrad och utläst för längesedan.
Det enda jag dock kom för mig var att införskaffa boken på Adlibris, den dunsta ner i brevlådan. Men ändå, hade jag inte förmågan, orken eller lusten längre att öppna boken, dra i mig alla de underbara dofter en ny bok ger när man sirplar sidorna mellan fingrarna.
Jag började, och slutade, tog tag i det igen för att sedan lägga den på is, låta den ligga gömd i mitt nattduksbord. Tiden var inte rätt, stämningen var bara helt fel. Jag hade inte ro att sätta mig med en bok, speciellt inte en bok var syfte var att ta fram en massa känslor.

Boken är dock en roman och inte verklighetsbaserad som så många nadra böcker jag läst varit. Men ändå visste jag att den skulle utsöndra speiella reaktioner hos mig. Jag hade det på känn och därför fick den ligga stängd till rätt tillfälle föll.

När jag idag läste ut den, var det en rätt befriande känsla. Slutet hade inte kommit som en chock, utan med ett lugn, vilket kändes skönt. Är rätt så fånig vad det gäller böcker, och jag har mer än ofta svårt att smälta ett slut. För hur gärna jag än vill att slutet skall komma, så vill jag det samtidigt inte.
Man lever sig in i boken, får känslorna att kännas som om de vore ens egna, man går genom tid och rum och blir huvudpersonen. Det är inte alls som att sitta och titta på en film, utan texterna smälter sig samman i ens huvud, spelar upp de senarium som speglas i boken. Alla får vi upp olika bilder även om vi läser samma bok, så är det inte med film. Därför blir en bok mer personlig, berättande och känslomässig.

Tyvärr läser jag inte längre lika mycket böcker som jag skulle velat, min ro att sätta mig ner med en kopp thé en bullbit och sedan en bok är nästintill omöjlig. Jag blir ofta uppstressad numer, mina ögon blir irriterade, benen rycker och jag blir allmänt frustrerad och faktist en gnutta irriterad.
Men nu, äntligen känner jag att läslusten är tillbaka, kanske beror det på att det är höst, mörkret faller sig över staden, och mysfaktorn blir högre.
Du kan nu sätta dig under en filt, mysa till det ordentligt. Ha två monster-pälsbollar som ligger bredvdig och kurrar i ett rum fyllt av stearinljus, ljuslyktor. Man vill ha den där koppen te som lugnar kroppen, känner att man har tid att varva ner på kvällarna, kraven känns inte lika stora som på sommarhalvåret. Vi går in i en allt mer lugnare tid, vi förbereder oss inför det kommande vinterhalvåret som förser oss flesta i näsrmare dvala.

Men för att komma tillbaka till det egentliga ämnet som var bokens titel och handling. Så måste jag säga att den var välskriven, berättande, orden liksom lekte på tungan och i huvudet. Skrivarspråket var underbart, lättsamt även om innebörden var jobbig i vissa stunder.
Hon hade en berättande och griplig story som smälte in i boken av dess huvudpersoner, vi fick lära känna dem utan att det kändes som något måste, utan det vävdes välarbetat.

"Marshmallows till frukost" är berättelsen om Kendra som lämnar Australien för att börja ett nytt liv i England - så långt bort som möjligt från det som drabbat henne. Hon finner sig snart tillrätta i sin nya miljö och bland de människor hon träffar, men det förflutna hinner som alltid obevekligt ikapp. "Marshmallows till frukost" är en berättelse om hopp, försoning och att hitta kärleken på de mest oväntade platser. Dorothy Koomson är bra på att krydda sina historier med en mörk hemlighet, som håller läsarens nyfikenhet vaken hela boken ut."


Boken rekomenderas varmt
Och skulle ni vela provläsa den går det bra att göra det HÄR. 

Solen skiner med sitt mest bländande sken mot istapparna utanför mitt fönster och jag själv är på ett strålande humör, vaknade minst sagt på rätt sida av sängen med ett brett och glatt leende på läpparna.

Snön ligger som ett vitt täcke över mina föräldrars mark, med endast några få plusgrader i luften så känns det nästan som vår, men ändå är det bara februari. Känslan om värme och sol smeker min kind på ett sådant sätt som endast en moder annars kan göra.

Jag har föresten börjat på en underbar bok om att kunna älska sin kropp precis som den är, att uppfylla drömmar och nå mål i livet, att kunna njuta och ta till vara på allt det goda som som livet har att erbjuda, likt att tugga just det där saftiga äpplet som fyller munnen med välbehag o saliv, eller att få känna doften av nyponblomm en vacker vårdag, just den där härliga känslan i kroppen som fyller en med lust och längtan.

Det är en resa om kroppslig självkänsla, att få lära känna oss själv, att sluta upp med de negativa tankar kring våra kroppar, att ge dem den negativa klangen och skulden till att vi inte presterar fullt ut i vardagen. Det är en attityd som bara vi själva kan forma och förändra.
I boken ( Älska din kropp som den är - Astrid Longhurrst ) står det t.e.x

" Ditt hjärta slår närmare tusen gånger om dagen.
Dina ögon tar in mer information än de största teleskop som människan uppfunnit.
Dina lungor andas in över två miljoner liter luft varje år.
Din hörsel är så känslig att den kan skilja mellan hundratals olika ljud
Din hjärna är mer komplicerad än den mest avancrade dator.
Du är fantastisk!"

Genom att älska sin kropp, så kan man så småning om börja älska sin tillvaro, att man lägger in glädjen i de små detaljerna, att leva ett liv i glädje och att framför att acceptera sig själv, det är då du kan börja bestiga berg.

Och det viktigaste utav allt, det är bara du som kan förändra ditt liv.

Jag känner att jag ligger lite i valet o kvalet.
Är i desperat behov av en ny almenacka då min nuvarande snart går ut. Eller snart och snart, till våren, men det känns ändå som att jag vill ha en ny för att spegla min nya tillvaro.

Men då kommer själva frågan, vilken skall man beställa ?
Känner att jag har två alternativ den ena är en almenacka som cirkulerar sig kring månen och är skrivet av Anette Olofsson och den andra är en engelsk almenacka som heter Llewellyn's Magical Almanac och är skriven av Chandra Alexandre, Elizabet Barrette och Nancy V. Benett.

"Astrologisk Månkalender 2010
Genom tiderna har människan använt månens energier och kraft för att skapa flöde i sina liv. Traditioner kring månen med magi, sådd och skörd, måncyklerna för kvinnor liksom ebb och flod, är välkända. Likaså att vi påverkas av månen både psykiskt och fysiskt.

Månen passerar också genom ett astrologiskt tecken på ca 2 - 3 dygn. Här får du en introduktion på hur dessa energier påverkar oss alla i våra dagliga liv.

Med hjälp av kalendern kan du lära dig att arbeta med månens energier, med dess flöde. Du ser också fallgropar sammanknippade med tecknen och dagens vibration, och kan därmed lätt undvika dem."

Dock står det ingen beskrivning om almenacka nr 2, men jag har hört att den skall vara bra. Speciellt om man är intresserad och mer inrikad åt det magiska hållet.
Äcsh, det kommer nog sluta med att jag beställer bägge två. Skulle iaf inte förvåna mig. Hah!