Luna

Morgonen var otroligt ruggig, kände hur den kalla höstluften gnagde sig allt djupare in på min märg, min uppsvälda kropp som med sina sista krafter efter en natt med arbete försökte kura ihop sina delar tätt intill varandra, hålla värmen. Händer och läppar var färgad blå, tänderna hackade och regnet vräktes ner över Stockholmsstad, som på ett ögonblick blev allt mer mörkt och tyst.

Väl hemma i värmen igen, orkade mina ögonlock inte hålla sig öppna längre, kände hur det blev allt mer tyngre och tyngre till de tillslut slöt sig, och min tillvaro hamnade in i drömmarnas land.