Luna

Okay! I know, I know ! stop hitting my coco brainhead!
I'm suck . . . for now!

Tiden har som många gånger förr svävat framför mina ögon, samtidigt som mina ord i text slutat producerats, och för det är jag ledsen. Ingenting nytt är nerklottrat och jag vill väl egentligen hoppas på att ni alla där ute saknat mitt bloggande, mina ord, mina djupa och allmänt onödiga meningar om allt vad livet har att ge, vad det inte ger och vad som rullar sig som en tjock falukorv i mitt spännande vardagsliv.
Men ack, jag har sugit fet-slemm-pung på att dela med mig av min vardag, mitt jobb, mina vänner, min älskade knasboll, pälsbollarna och det ljuva åskmolnsladdade smuts-staden Stöckhömla.

Mina nyheter är egentligen oändligt många, och jag skulle mer än gärna vela dela med mig av allt och lite därtill, men min fingerkondis är inte den bästa i nuläge, jag blir lätt frustrerad och andas på som en vilsen flodhäst på land, som med all sin energi krälar sig tillbaka i vattnet. *simsim*
Så tyvärr gott folk, jag kan endast berätta små, intesiva men förhoppningsvis intressanta detaljer från de senaste veckorna.

Men först ut och hämta lakrits und mobila från frihetens sida av grindarna.

Sådär, nyfrälst och med munnen full utav goda söta lakritsbitar, nu är jag fan i himlen och redo att fortsätta mitt prject ala skriva blogg, but first! "Everyone looks good in black" som Malaco Truly Black säger.

Jag har fått en ny kollega på jobbet, en fågel, eller tja han påminner om en fågel, eller inte han, utan hans namn. Men han kallar mig bitter och jag kallar honom störd. Vi verkar ha fått en trevlgi arbetsrelation till varandra. Han dansar Karamelldansen och jag hakar på, jag sjunger Ronja rövardotter och han håller för öronen. Vi förstår varandra helt enkelt.

Förövrigt har jag levt livet med mina underbara sweetiepies, diggat ljuvlig musik, arbetat flitigt samt haft solen i ögonen och njutigt över att finnas till.

Känner att det inte alls blev en sån uppdatering jag tänkt mig, jag blev helt plötsligt mätt och ännu mera lat än normalt.
Men lovar, kommer jag på något som jag bara måste berätta så lovar jag att jag eventuellt kommer att knappeliknappa lite på tangentbordet. Men tills dess, lev livet med glimten i ögat, njut och flyg din kos!
Och glöm inte, fräls dig med Facebook, den kan rädda många ensamma nätter!