Dream
"Engage an impulse to pretend
I have a faith as pure.
Not forgetting what it means to dream"
Jag måste medge att mina tankar är likt den kallaste och mest otäcka snöstorm, vinden susar kraftigt och likt ett öppet himmelfält silar mängder av fjäderlätta snöstjärnor ned och lägger sig som ett tjockt täcke för min strupe.
Men likt förbannat är jag envis, och vill inte att detta skall kväva min tillvaro, jag vill kunna skratta, skutta, göra tokiga upptåg, vill leva som om det inte fanns en morgondag, med glimten i ögat och ett stort gyllende leende på mina läppar.
Problem och kaos verkar däremot vara min trogne följeslagare, vart jag än flyr, vart jag än befinner mig så finns det där och lurar bakom mörka knutar.
Oturen har mig i ett järngrepp, fastkedjad i ett koppel som dras åt ju mer jag kämpar emot.
Men även om mina fotsteg ut i världen leder mig på villovägar så vägrar jag inse att jag är vilsen, jag går heldre runt i cirklar i min ensamma labyrint än at erskänna att jag inte fixar det här, för någonstans inom mig känner jag ändå att jag kommer kunna bestiga berg, även om oturen ligger och lurar bakom varje sten, varje träd, varje hus eller varje lyktstolpe.
Bara jag har hjärtat på rätt sida av kroppen så är ingenting omöjligt!
Otur eller inte otur, kaos eller inte kaos, så är mitt leende större än någonsin.
