Happy Pills
Är förbannat slut i huvudet, tankarna har legat och tryggt järnet hela dagen, mosat och gottat sig med att ge mig huvudvärk till tusen.
Min kropp är svag, men likt väl pallrade jag mig fram till jobbet med lite hjälp och stöd under armen.
Det skall bli skönt när begravninfscermonin är över i morgon, även om jag då måste vakna upp på riktigt och inse att min älskade mormor inte kommer komma tillbaka, att behöva komma till ett sådant uppvaknande är fruktansvärt och tär på ens krafter.
Jag är ensam med mina tankar, och även om jag har folk runtomkring mig nästan jämt känner jag mig så otroligt ensam och bortkommen i mig själv.
Jag vet inte hur jag skall uttrycka mina känslor, jag vill mest bara lägga huvudet mot en huvudkudde och gråta tills inga fler tårar existerar.
Give me some happy pills, please ?
