Darkness

Uppe i lagom tid för att möta tuppens gal. Mörkret intar allt större del av staden, dimman strör sig som ett åskmoln, tjock och laddad med en massa energier.
Kylan kryper inpå kroppens torra hud, som går mot blekare tider. Humöret sjunker sakta, ljusets dagar är borta för det här året.
Vi blir tröttare, men mer lugna i oss själva. Idetider för många, men människan fortsätter för att alltid ta ena benet framör det andra. Vi kämpar oss igenom, mörker, kyla och korta dagar.

Ingenting är egentligen förändrat, allting måste rulla som vilket årstid som helst. Allt är i rörelse, men ändå inte. Det går långsammare nu.
Många försvinner med höstens mörker, de blir som osynliga, skuggor, men som blommor ut ordentligt när våren når vår stad igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0