Luna

Oh eftersom jag måste börja ta det lugnt, för min kropps skull och för mitt psykes skull så tänkte jag inte följ med till Hjo för att se spelning med Johan och Blacka, FLYH, så istället bestämde jag mig här för ungefär en timme sen att jag åker tillbaka i morgon redan.

Bussen lämnar Tidaholms busstation klockan 14.45 och klockan 20.50 är jag framme i stora staden igen, samtidigt som det känns underbart att åka upp igen så känns det samtidigt sorgligt, som varje gång. Det är här är liksom min lägenhet, mina regler och mitt drömnäste.

Men förhoppningsvis kommer jag att inom en snar framtid ha ett nytt drömnäste, en ny trygghet med min älskade karl, jag skiner upp som en sol bara jag tänker på hur fint vi kommer få det, att vi kommit överens med tema, möbler,  färg och form. Äntligen, inge tjafs ingenting, även om jag misstänker att sötnöten låtit mig få bestämma det mesta, allt för att jag skall vara glad och lycklig.

Det känns magiskt, känner mig lugnare, och förhoppningsvis försvinner mitt lilla kontrollbehov som jag har vart eftersom det löper på.

Men det är i.af. dags att se morgondagen med glädje, att längta, drömma och att så småningom uppfylla dem.