I got a deep pain in my heart . . .

. . . but the pain reminds me that I'm still alive.


Smärtan i bröstet borrar sig djupt denna natt, minnen har en tendens att krypa fram bakom mörka knutar i ens förflutna samt en nutid du inte kan göra något åt.
Att vissa saker är utom allt hopp i världen, att du helt enkelt får följa med på en tur kring misär, smärta och förtvivlan.
Att du är en av dem som hela tiden måste visa sig stark, ta hand om sina egna, ha de kloka svaren, de tröstsamma orden och hålla hoppet uppe för att kunna sprida glädje för de som inte hittar sina egna guldklimpar.

Jag har alltid fått höra att livet är en gåva, något att ta vara på.
Jag tar vara på mitt liv, försöker göra det bästa i alla stunder, men det är hårt när man har andra att bära på sina axlar.
Vingar kan vidgas, jag ger mitt allt, finns tillgänglig för de som behöver mig. Men ett tomrum fylls varje gång i mitt hjärta. Jag är ack endast en person, ibland faller även jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0