Nej, jag är absolut inte bitter!

Torsdagsmorgonen började så obekvämt den någonsin bara skulle kunna att komma bli. Tänker inte gå in på någon form utav detaljer mer än att jag försov mej, big time!
Men även om samvetet sviker så känns det även som vetesmulor, med tanke på att de nästan får skylla sig lite själva, då jag specifikt gav mitt nummer igår. Att om det skulle hända något så var det bara att ringa, för jag svarar mer än 98 procent av gångerna, men nej, ändå var det ingen som ringde när halvtimmen gick över tiden.
FAIL as hell, I know!

Väl på jobbet, receptionsdel. Wohoo! Får jag den smickrande kommentaren utav min chef " Jag säger det med kärlek . . . Du skrämmer barn . . . " Livet leker, och jag är i paradiset . . . Waat ? Did he just say that 2 me ?

Huvudvärk of doom, att vakna på fel sida av sängen är en melodi i katastroform, u don' like it at all bcs it'z horrible! Oooh my head! buuuuuuurning!

Att skylla sej själv är egentligen mer fakta än vad en elefant nödvändigtvis behöver veta. Att glasen med vin blev lite väl många, och att hela mitt psyke bröt ihop igår är en annan femma. Att få känna känslan av total misslyckande, total katastrofal panik i bröstet, att känna hur tårarna rinner likt floder längst kinderna, att verkligen tappa allt!
Jag kan inte ritkigt förklara känslan i ord, med handling, eller någe. Den bara existerar, även om jag egentligen bara vill ta en enorm kökskniv, skala av det som plågar mitt hjärta och bara skita fullständigt i dessa smittsamma, äckliga samvetes partiklar som sprider sig i varje åder i min kropp.

Men jag är inte bitter, oh-neej!
Det är bara så det verkar, egentligen är jag en positiv donna i mina bästa år. Hah! I can only wish!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0