Litha
Sabbaten, Litha ( sommarsolståndet/ midsommar ) är nu över, och att dag och natt är lika långa är nu ett år bort igen. Vi går mot mörkare tider, och innan vi vet ordet av det är hösten här ännu en gång med gula löv, kyliga vindar och mörka långa nätter.
Att jag kommer mer och mer bort från mina tidgare firanden av högtider/ sabbater är ett faktum. Jag tillbringar mer tid på annat håll, med vänner och fest. Vilket jag både är bekvämst samt obekväm i på samma gång. Skulle vela hinna med bägge delarna, men som mitt liv ser ut just nu är det svårt att kombinera, jag finner inte tiden till planering, förberedelser och ett ställe där jag kan sitta ostörd.
Att bo i en storstad har absolut sina många för- men också en hel del nackdelar, speciellt när man vill ha lugnet, kunna koncentrera sig.
Att bo i en storstad har absolut sina många för- men också en hel del nackdelar, speciellt när man vill ha lugnet, kunna koncentrera sig.
Nu vill jag inte påstå att något av detta egentligen är en dålig sak, jag trivs med hur det mesta ser ut här och nu, men kan ändå sakna denna del av mig, en del som försvinner mer med tiden, utan att jag vill.
Jag tänker mycket på den, läser, försöker förstå, men handlingen i sig uteblir.
Denna midsommar firades med stora delar av Electronic Force-gänget i Skärmabrink med sill-lunch, nubbe och grillmiddag med färskpotatis, sång, skratt och dans kring en mini-midsommarstång med sånger och rörelse såsom smågrodorna och andra härliga visor som man sjöng mer som barn än vuxen.
En galen kväll med underbart folk är inte att gråta över, utan tvärtom, att le är något som på senare tid blivit vardag och allmänt ofta.
Kommentarer
Trackback