Luna

. . . Read it! Just fucking read it . . . 


Glitter: le zatan, devilé & luna fäsen finntroll are gonna make sweet love, and then kabomb the world O.O

Luna: Oh no first we will fuck, then kabomb ;P

Glitter: jag sa ju det! sweet love? no? NO?

Luna: Haha, sweet love with the devil ? Hell no :P

Glitter: DEVILÉ, Luna. The french baguette-throwing demon.

Luna: Haha, I will destroy everything! Check it out or die . . . Äsch, just die world ;P Bye bye

Glitter: hell yeah dårå!

Luna: Ja, synda med DÅRÅ!

Glitter: morbid in hell vad jag ska synda.
dårådårådårådårådårådårådårådåråDÅRÅ.

Luna: u will see! I gonna make u synda ;P
Fuck u, DÅRÅ is mine, all mine!

Glitter: jag kom på att man kanske inte använder é i franskland? det är väl mer devil'e eller devilê?

Luna: Haha, snyggt prinsessan! Men det kan vara franska alá Glitterstyle ;)

Glitter: if i say é is franskt, then it is franskt. helvette

Luna: Exactly, Goddamnit!

Inga fler ord är nödvändiga . . . 

Morgon i Tidaholm, snön ligger ännu kvar på marken, men det är okej för jag sitter i Glitters säng, med täcket över hela mig, katten i fotändan, med min sötnöt på sms och dessutom är jag juh faktist i Sveriges mysigaste lilla stad. Kan man vara annat än på topphumör ? 

. . . Hai ho, hai ho, bussen rullar på!

. . . Tidahöööölm here I come! 

Some days I just want my pink hair back . . . Today, is one of those days . . . 

Rise and shine honey . . . ? 

Hey, and welcome to Luna-life!

Det har nu gått ifrån att bara varit en vanlig storm i Stockholmstad till att blivit snökaos. Snön vräker ner utanför fönstret, träden har blivit färgade vita, marken är täckt av ett tunt lager med pudersnö. Själv ligger jag fortfarande kvar i soffan, myser, men denna gång har jag tagit mig i kragen och kommit så långt som påklädd och ren, lyssnar på Tatu och blir helt yr av katternas vroomande fram och tillbaka.

Skall senare på eftermiddagen kolla på en ny lägenhet i Sjöstaden, en 4:a på hela 102 kvm, snacka om att man skulle bo stort om man skulle få en sådan. Men jag och min baby har ändå kommit överrens om att vänta ett tag med flyttandet då vi har lite annat vi måste ta itu med först och främst. Men titta skadar icke, dessutom kan det vara rätt så bra då vi kan få en översikt över hur vi hade tänkt oss och skulle trivs med. 

Annars har jag suttit och klurat på tatueringar, känner att det börjar bli dags igen.

Jag må hosta som en rutten zombiegris, ha halsont likt en pestensmittad kråka, frysa som om en ny istid vore här. Men damn, här går jag runt och är jävligt het i vinterfrosten. 

Har en fruktansvärd morgon, galet obekväm och jag i ett väldigt hateful mood.
Natten plågades av sömnlöshet och oro för att behöva ta mig upp till jobbet med hosta och halsont till tusen. Även om jag faktist hade somnat, drömde gott och allt verkade vara på min sida så sprack bubblan och blev äckel-skit istället.

Sötnöten hade glömt nycklarna hemma när han i all sin hast med lite vänner åkt in på Project 44 och sedan Tech Noir, så ringklockan plingade i en såndär oerhört jobbig ton som bara en ringklocka mitt i natten kan göra, och jag vakna upp från min ljuva dröm och var tvungen att öpnna dörren. Problemet är bara har jag en gång blivigt väckt är det nästan en omöjlighet för mig att somna om. Så, där i sängen låg jag sedan, klarvaken och förbannad, irriterad och rätt ängslig för att jag visste att jag inte skulle orka med denna Allhelgona lördag.
Och det gjorde inte saken bättre att min bussjävel var sen plus att det hänt saker under natten på jobbet som måste fixas till under dagen. Så wohoo, lucky me! Bastard!

Men i all denna irritationskänsla så livar ändå detta klipp upp den dystraste av dagar. Man kan inte göra annat än att dra på mungiporna, om så inte falla i mängder av tonlöst skratt.

Det här med en redig outfit och en enorm makeup-förvandling när man är påväg ut är något jag förr la väldigt mycket energi och engagemang på. Vilket jag faktist uppskattade och tyckte var roligt. I dag däremot är det knappt jag orkar ta på mig något rent utan tar oftast första bästa svarta plagg, lite spackel i ansiktet och sen är jag fit for fight för en utekväll.
Så var det inte ritkgit förr, då kunde jag planera hela dagen, testa, dona och ångra mig tusen gånger om. Kläderna bestod ofta av lite småcoola tröjor eller skjortor, korsetter, strumpebandshållare, sty-ups och kängor, allt för att se så alternativ ut som möjligt. 

Idag är jag som sagt mer bekväm, skulle inte förmå mig att knyta på mig en hårt åtsittande korsett bara för en myskväll på stan, absolut inte. 
Och jag föredrar i dagsläge vanliga hederliga strumpbyxor, höga svarta knästrumpor så att kylan inte sticker allt för mycket mot min hud, benvärmare och ettpar helt jävla normala sneakers istället för ettpar 20-håls kängor som tar år och dar bara för att knytas på.

Det enda jag väl egentligen aldrig slutat bry mig om är mitt hår, jag är ofta väldigt kreativ och älskar allt som har med färger och löshår att göra. Mitt motto är ofta "juh större desto bättre " och det är verkligen något jag lever efter.
Turperingskammen samt Proffs hårspray ligger mig otroligt ömt och varmt om hjärtat.

"Hjulen på bussen går runt, runt, runt. Hjulen på bussen . . . "

Därför känner jag ett behov av att slänga in en gammal bild i bloggen bara för nöjes skull.

. . . så får vi det överstökat !

Kvällen har precis börjat, men jag har redan hunnit äta en halv chokladkaka ( Marabou Premium - Dark chocolate & almond ). Tungorgasm, fysatan vad gott. Hela kroppen är inne i ett njutningsfullt tillstånd.
Rysningar, välbehag, spagettiben, som en förälskelse, känslan är detsamma som att drunkna i djupa klarblåa ögon.
Frälst!

Förutom min förkärlek till choklad, så vill jag berätta att kylan i morse var olidlig. Min näsa var röd hela vägen upp till min panna. Mina näshår frös, och mitt blod stelna av den kalla luften.
Det måste ha varit höstens kallaste morgon, och jag led, led något fruktansvärt.
Men hem kom jag, och kunde krypa ner under ett varmt mysigt täcke.

Under timmarna av sömn vet jag att jag drömde oroligt, jag vet inte vad, bara att jag vakna ett X-antal gånger i ren panik. Detta har aldrig hänt under dagtid, och jag har ingen aning om vad som kunde ha utlöst denna kraftfulla panik som jag kände.
Obehagligt.

Förövrigt är detta min sista natt på ett tag, och i morgon skall jag åka ner till lillstaden för att packa och dona för fulla bullar. Flytten bär av på lördag.
Kommer dock sakna mitt lilla näste, min borg, min underbara lilla lägenhet, min rosa vägg, de vackra valven. Kommer sakna allt.
Men jag måste inse att detta är för det bästa. Men minnen kommer alltid finnas kvar, om allt vad denna lilla stad givit mig. Underbara dar.
Däremot är jag redo för nästa fas i mitt liv, en ny början på något gammalt.