Run run run!
Och så kom onsdagen med sitt mulna väder, dock är det hyfsat varmt ute men likt ändå är det trist och i gråskala, hela världen är grå, eller så kanske det bara är Sverige, eller mest troligt Stockholm.
Känslan om att jag lever i en gråskala är egetligen p.g.a att det är dags för arbete i natt, och mitt huvud skriker med en skär röst att den inte alls har lust att sitta på ett arbete i tolv timmar för att utföra . . . hmm . . . troligen nada jobb! But still, I need money!
So the show must go on . . .
Blev väckt runt åtta i morse av kaffebryggarens eviga puttrande, den goda doften av nybryggt kaffe som smög sig in i näsborrarna på mig och mammas mysiga röst som viskade med Theo.
Att vakna upp på föräldrarna soffa är något så mysigt att det värmer mitt hjärta tredubblat.
Så sittandes i en god frukostanda med knäckebröd med mummapålägg samt en tallrik yogurt framför sig var jag i himmelriket, på riktigt. Däerfter kröp jag ner under täcket igen för att få lite extra sömn för att orka med natten som börjat trilla närmare.
Vaknade upp runt elva igen för telefonen ringde, trodde först att det var min mobil, men när jag inte fick något svar efter att jag tryckt för femte-elfte gången på grön lurknapp så förstod jag att det var hemtelefonen som låg och tjöt i sitt näste.
Så vinglade upp på benen för att svara, det var min moder som ringde för att höra hur det var med oss två flickor, givetvis var allt som det skulle så jag kunde lämna ett gott okejtecken.
Pigg och kry som jag nu var så satte jag på mig löparskorna för en tur in i skogen, sprang dock visle så jag trippade över åkern för att ta mig till rätt sida av vägen, den som skulle leda mig hem. Men ack, åkern var så pass lerig att man skönk ner i den och mina skor blev såsmåning om så pass geggiga att jag säkerligen hade två extra kilon på föttterna. Hah! men hem kom jag allt, även om det gick trögt till tusen. Men allt går bara man har vilja sägs det juh! =^____^=
Lika död som döingen själv kom jag hem, la mig på mattan i köket för några sit-ups och armhävningar, men därefter kunde jag knappt göra lite stretching, så pass slut var jag. daaaaaamn! säger jag bara!
Så nu har jag sprungit fyra dar i streck, damn I'm so goood!
Dag 1 : 6 kilometer
Dag 2 : 2.5 kilometer
Dag 3 : 5 kilomter
Dag 4 : 2.5 kilometer
Men nu gäller två dars vila innan nästa tur som kommer att bli Årsta - Gullmars och tillbaka igen, det kommer bli härligt. Ser redan fram emot det! Man får sån energikick när man klarar av att ta sig til lett ställe till ett annat i löparform och inte bara i gåform. I love it!
Dessutom stiger mitt humör till tusen, och jag känner att jag kan klara det mesta! Och den känslan är oslagbar!
Känslan om att jag lever i en gråskala är egetligen p.g.a att det är dags för arbete i natt, och mitt huvud skriker med en skär röst att den inte alls har lust att sitta på ett arbete i tolv timmar för att utföra . . . hmm . . . troligen nada jobb! But still, I need money!
So the show must go on . . .
Blev väckt runt åtta i morse av kaffebryggarens eviga puttrande, den goda doften av nybryggt kaffe som smög sig in i näsborrarna på mig och mammas mysiga röst som viskade med Theo.
Att vakna upp på föräldrarna soffa är något så mysigt att det värmer mitt hjärta tredubblat.
Så sittandes i en god frukostanda med knäckebröd med mummapålägg samt en tallrik yogurt framför sig var jag i himmelriket, på riktigt. Däerfter kröp jag ner under täcket igen för att få lite extra sömn för att orka med natten som börjat trilla närmare.
Vaknade upp runt elva igen för telefonen ringde, trodde först att det var min mobil, men när jag inte fick något svar efter att jag tryckt för femte-elfte gången på grön lurknapp så förstod jag att det var hemtelefonen som låg och tjöt i sitt näste.
Så vinglade upp på benen för att svara, det var min moder som ringde för att höra hur det var med oss två flickor, givetvis var allt som det skulle så jag kunde lämna ett gott okejtecken.
Pigg och kry som jag nu var så satte jag på mig löparskorna för en tur in i skogen, sprang dock visle så jag trippade över åkern för att ta mig till rätt sida av vägen, den som skulle leda mig hem. Men ack, åkern var så pass lerig att man skönk ner i den och mina skor blev såsmåning om så pass geggiga att jag säkerligen hade två extra kilon på föttterna. Hah! men hem kom jag allt, även om det gick trögt till tusen. Men allt går bara man har vilja sägs det juh! =^____^=
Lika död som döingen själv kom jag hem, la mig på mattan i köket för några sit-ups och armhävningar, men därefter kunde jag knappt göra lite stretching, så pass slut var jag. daaaaaamn! säger jag bara!
Så nu har jag sprungit fyra dar i streck, damn I'm so goood!
Dag 1 : 6 kilometer
Dag 2 : 2.5 kilometer
Dag 3 : 5 kilomter
Dag 4 : 2.5 kilometer
Men nu gäller två dars vila innan nästa tur som kommer att bli Årsta - Gullmars och tillbaka igen, det kommer bli härligt. Ser redan fram emot det! Man får sån energikick när man klarar av att ta sig til lett ställe till ett annat i löparform och inte bara i gåform. I love it!
Dessutom stiger mitt humör till tusen, och jag känner att jag kan klara det mesta! Och den känslan är oslagbar!
Kommentarer
Trackback
