I can!

Ibland överraskar jag mig själv mer än vanligt, det blev nästan en 5 km lång löparrunda utan ett enda stopp. Jag vet att det kanske är lite löjligt, men jag blir fan stolt över mig själv.

Här tror man att man är otränad deluxe, och så fixar man en sådan runda utan några större problem, okej jag vill inte säga att det var smärtfritt, men jag tänkte hela tiden ett steg längre . . . Att om jag bara tar mig till dendär stolpen, eller det där huset och de där trädet så kan jag gå sen, och ju mer jag siktade in mig på mina mål ju längre kom jag, och i och med att jag satte upp dessa delmål för mig själv lyckades jag ta mig från början till slutet, alltså jag kom hem till huset utan ett enda stopp.

Så efter lite stretching och en banan så har jag givit mig själv lite beröm, det är viktigt att berömma sig själv anser jag, det ger massor av energi att orka fortsätta och klara av att sätta upp nya mål och nya utmaningar. Och framför allt är det viktigt för att trivas med sig själv och acceptera den man är.
Genom att ge mig själv beröm för små- till stora saker har jag börjat tycka om mig själv mer och mer, jag är faktist en individ som är värd att älskas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0