Going back

"Hjulen på bussen går runt, runt, runt. Hjulen på bussen . . . "

Sitter på bussen som är påväg att ta mig hela vägen hem till lillstaden igen, dock är vi försenade med 15 minuter, vilket är oroväckande då jag har byte i Mariestad med avgång 10 minuter efter ankomst med Swebus Göteborg. Vill verkligen inte behöva tillbringa en massa tid i Mariestad, kallt. Inte direkt att jag har en varm jacka eller så då det är vad jag kommer hämta när jag kommer hem. Brrr!



I'm bored

Därför känner jag ett behov av att slänga in en gammal bild i bloggen bara för nöjes skull.



" I only wish you weren't my friend, then I could hurt you in the end "



Slipknot - Snuff lyrics



Bury all your secrets in my skin
Come away with innocence
And leave me with my sins
The air around me still feels like a cage
And love is just a camouflage
For what resembles rage again

So if you love me let me go
And run away before I know
My heart is just too dark to care
I cant destroy what isn't there
Deliver me into my fate
If I'm alone I cannot hate
I don't deserve to have you
My smile was taken long ago
If I can change I hope I never know

I still press your letters to my lips
And cherish them in parts of me that savor every kiss
I couldn't face a life without your light
But all of that was ripped apart...
When you refused to fight

So save your breath I will not hear
I think I made it very clear
You couldn't hate enough to love
Is that supposed to be enough?
I only wish you weren't my friend
Then I could hurt you in the end
I never claimed to be a Saint
My own was banished long ago
It took the death of hope to let you go

So break yourself against my stones
And spit your pity in my soul
You never needed any help
You sold me out to save yourself
And I wont listen to your shame
You ran away you're all the same
Angels lie to keep control
My love was punished long ago
If you still care, don't ever let me know

If you still care, don't ever let me know...


What Tarot Card are You?



You are The Empress



Beauty, happiness, pleasure, success, luxury, dissipation.


The Empress is associated with Venus, the feminine planet, so it represents, beauty, charm, pleasure, luxury, and delight. You may be good at home decorating, art or anything to do with making things beautiful.


The Empress is a creator, be it creation of life, of romance, of art or business. While the Magician is the primal spark, the idea made real, and the High Priestess is the one who gives the idea a form, the Empress is the womb where it gestates and grows till it is ready to be born. This is why her symbol is Venus, goddess of beautiful things as well as love. Even so, the Empress is more Demeter, goddess of abundance, then sensual Venus. She is the giver of Earthly gifts, yet at the same time, she can, in anger withhold, as Demeter did when her daughter, Persephone, was kidnapped. In fury and grief, she kept the Earth barren till her child was returned to her.



What Tarot Card are You?
Take the Test to Find Out.


Skjut mig i huvudet . . .

. . . så får vi det överstökat !

Kvällen har precis börjat, men jag har redan hunnit äta en halv chokladkaka ( Marabou Premium - Dark chocolate & almond ). Tungorgasm, fysatan vad gott. Hela kroppen är inne i ett njutningsfullt tillstånd.
Rysningar, välbehag, spagettiben, som en förälskelse, känslan är detsamma som att drunkna i djupa klarblåa ögon.
Frälst!

Förutom min förkärlek till choklad, så vill jag berätta att kylan i morse var olidlig. Min näsa var röd hela vägen upp till min panna. Mina näshår frös, och mitt blod stelna av den kalla luften.
Det måste ha varit höstens kallaste morgon, och jag led, led något fruktansvärt.
Men hem kom jag, och kunde krypa ner under ett varmt mysigt täcke.

Under timmarna av sömn vet jag att jag drömde oroligt, jag vet inte vad, bara att jag vakna ett X-antal gånger i ren panik. Detta har aldrig hänt under dagtid, och jag har ingen aning om vad som kunde ha utlöst denna kraftfulla panik som jag kände.
Obehagligt.


Förövrigt är detta min sista natt på ett tag, och i morgon skall jag åka ner till lillstaden för att packa och dona för fulla bullar. Flytten bär av på lördag.
Kommer dock sakna mitt lilla näste, min borg, min underbara lilla lägenhet, min rosa vägg, de vackra valven. Kommer sakna allt.
Men jag måste inse att detta är för det bästa. Men minnen kommer alltid finnas kvar, om allt vad denna lilla stad givit mig. Underbara dar.
Däremot är jag redo för nästa fas i mitt liv, en ny början på något gammalt.

It Made My Day

JS - Hej du! jag kommer med bra nyheter! :D:D
LGW - Jaså ? Tell me
JS - Mjaa, drog med mig en stackare igår från krogen
och så hade jag facebook på datorn när vi kom hem
och där hade du gjort någo vettigt så du var mitt i skärmen
då kollade hon och sa "vilken söt tjej, hon är runt 19 va?"
Aha! :D:D
LGW - Jag gillar henne redan :D:D
JS - sen idag! :P:P
LGW - Aaaa ?
JS - kom mitt ex över...och hade inte orkat fixa datorn, så du var kvar där! :P:P
hon utbrister "fan vilken grym tjej" då fråga ja hur gammal hon trode du va fick jag 19-20 som svar!
Se där! livet är inte så hårt va? :D:D
LGW - Alltså jag tror jag kan börja tro på "kvinnor" igen . . . :D:D O happyface ^^
JS - haha ^^
gillar att du wingmanar åt mig fast du inte är där fysiskt :P:P
awesome, facebook five!
LGW - Haha
Jag är överallt, jag är fan bäst



Oh ja som svar på din fråga du alldeles strax hade tänkt och ställa är, jah jag har en otrolig åldersnoja. And I don't like it! Buhuu.

Vem är Lilith ?

Lilith för mig är ren mystik, jag är fruktansvärt faschineras över denna Gudinna/ Kvinna/ Demon/ Mara, Jah kalla henen vad ni vill.
För min del betyder Lilith styrka, kraft, energi och självständighet.

 
( John Collier )



Berättelsen om Lilith är att Adam hade en fru innan Eva. Hennes upproriska sinne blev dock för mycket för både Adam och Gud. I myterna får vi möta Lilith i rollen som demon, så straffade Gud den kristna historiens första feminist.

Gud skapade de första människorna - man och kvinna - av lera, till sin avbild. Och då de hade samma ursprung var de jämlika på alla vis.

Adam ville dock att Lilith skulle underordna sig mannen. Detta kunde inte Lilith acceptera och därför flydde hon Edens Lustgård. Det sägs även att Lilith var den enda som kände till Guds riktiga namn, och skulle namnet avslöjas skulle jorden gå under.
I sin ilska över att någon försökte styra henne skrek hon ut det förbjudna namnet, och efter detta växte vingar ut ur hennes kropp. Med dessa flög hon hela vägen till Röda havet.

Adam klagade över sin ensamhet hos Gud varpå denne sände tre änglar att försöka övertala Lilith att återvända. Men Lilith lät sig inte övertalas, så Gud visste ingen annan råd än att skapa en ny kvinna åt Adam. Eva hade sitt ursprung i Adams revben och inte i Gud och därför var hon av en mer foglig sort än sin föregångerska.

Vid Röda havet träffade Lilith Djinnerna (islamsk betäckning på andar och demoner) som nu hade formats till demon. De tillsammans fick ett flertal demonbarn.
Rösterna darrade av skräck när demonerna omtalades. Hon var maran som red männen om nätterna och kunde göra dem impotenta. De kvinnor som råkade ut för Lilith fick missfall.

I den judiska mystiken däremot är Lilith den ursprungliga månen som lyste av egen kraft, och därför inte kunde solen som sin överman. . Den frihetstörstande månens straff för detta blev att endast kunna reflektera solens ljus. Lilith är också släkt med den indiska gudinnan Kali och alla hennes systrar som i olika mytologier fått representera Gudinnans destruktiva aspekt.

Telefonsamtal

Låg kvar länge i sängen på eftermiddagen, ville verkligen inte nudda det kalla golvet med mina nakna fötter. Kallt. Ville mycket hellre ligga kvar, gosa med täcket och bara njuta. Men ack, jobbet kallade och jag var tvungen att svida om, göra mig redo för ännu en natt.

Påväg till grindarna däremot var himlen magisk, färgerna studsade mellan rosa och orange. Sagolikt, och jag blev en gnutta blöt i ögonen. Trollskt.


Halva tiden har nu gått och jag har haft en underbar afton med finaste Grodan i luren. Vi har pratat om allt mellan himmel och jord, tagit det lugnt och bara haft ett underbart samtal.
Var länge sen sist, och det är först nu när jag verkligen hörde henens röst igen som jag insåg hur mycket jag saknar henne, vårt babbel, våra upptåg, jah allt.
Det är så mycket man går miste om när man bor så långt ifrån varandra, vardagen, glädje, sorg, ilska och kärlek. Men vi lovade varandra att börja höras mer, få vara endel utav varandras liv igen. Sluta gå miste om allt.

Men det var ett fantastiskt samtal och det förgyllde verkligen min kväll.

Pepp!

Åh shit pommesfrites vad jag skall sova när jag kommer hem! * L Ä N G T A * Drömma mig bort ett litet tag. Skönt.
Tre helgnätter kvar, 36 timmar. Men det är ändå bara tre nätter. Det går framåt.


Burning up . . . Big time!

Tjugo minutrar kvar till sängång, eller åtminstone rulla-bussen-hemgång.
Är helt trasig i kroppen, i alla fall är det så det känns. Är som om jag vore två delar, en förkylning eller liknande verkar ligga och gro till sig inom mig.

Har kräkts tre gånger under natten, eller mer galla egentligen.
Har ett bultande huvud upp mot Pluto och ett hjärta som ständigt slår mot bröstet, något slag till och det ploppar ut.
Det är inte ofta jag känner mig såhär pass sjuk som jag gör just nu, och det lyckades krypa fram när jag minst anade det, när jag minst behövde en omgång sängpotatis ala sjukling.
Har absolut inte tid att vara hemma, mina arbetstimmar står på spel, dessutom en flytt som måste genomföras nu när det äntligen finns ett tillfälle öppet.

Men ack du onde virus, jag skall nog besegra dig in till dödens död om jag så skall behöva prepparera mig med all smärtlindrande jag har hemma. en smärtsam död du onde virus, bara dö!

Bara en massa klagan

OBS! Vad det gäller människor som inte gillar folk som klagar, titta bort. Tack!




And I'm back in the game again . . . Alltså in i bloggskrivandet! Yeehaaa!

Har haft enorm skrivtorka de senaste dagarna, och inte nog med att orden i mitt huvud haft kortslutning, jag har även hunnit med att vara på Bodyfest där jag blev snorfull, så pass jävligt att det hela sluta med en krossad display på min Iphone och därefter låg jag ihopkurad inne i lokalen med en påse för ansiktet och kräktes skiten ur mig själv. I alla fall vad jag trodde då jag fortsatte kräkas lite till dagen efter då vi även hade barnen på besök, gick på TomTits, åkte luftballong hundra meter upp i luften, käka på Max, kräktes lite till och tillslut somna på golvet i vardagsrummet. Najs helg!

Som sagt, sisplayhelvetet gick sönder när telefonen landade pladask på marken vid Fryshuset ungefär, så jag virra runt i Stockholm efter en 3-butik eftersom mina försäkringspapper sade att man skulle uppsöka närmaste 3-butik. Men efetr två jävla timmars virrannde i stan var mitt humör åt helvete, men ack jag hitta en, så in i butiken, prata med dem. Och får som svar "Du måste göra en skadeanmälan på internet försrt" Och var i hela HELSINGLAND stod det någonstans ? INGENTSANS ! Fuck!
Hem igen, in på hemsidan . . . Och . . . *trummvirrvel* Det står ingenting. Upp med telefonen, slå numret till kundtjänt. Vänta, vänta . . . vänta! Svar "Nej, det måste du göra på en annan hemsida" Men kom igen, hur avancerat skall det vara. Varför kan sådan här inte bara stå i ens papper man får med. SUCK!

Hur som hels, gör en skadeanmälan, väntar lite till. Ingenting händer.
Ringer upp skadeanmälans-tjottafräsi-kundtjänst. Nej då brukar det ta ungefär en vecka, därefter skall telefonen in på reperation, för att det sedan skall konstateras att nej, Vi lagar aldrig Iphones. Och slutligen därefter kommer de skicka en ny! Hurray!
Avancerat! Yeeez indeed!

Annars då? Förutom mitt strul med 3 ?
Jovars, jag går runt o är illamående varje dag, kräks lite här o var, är snurrig och svag i kroppen. Sover, sover lite till, kräks lite mer och nu är jag på jobbet och är mer illamående. Jippi! Denna vecka är kanon! NOT!

Just ja, har hjälpt Jens och Jennie att flytta också, så har sprungit i trappor och har träningsvärk of doom i mina vader som vägrar släppa, så man går ju som en gammal get med! Hah! Life is so good!

Nu väntas däremot fem nätters arbete, 60 timmar totalt, sen ner till Tidaholm, packa och klappa min underbara vägg för att säga adjö!


Why so Serious ?

Wow, titta där ! Ett papper, oj en penna . . . men men, kolla ! ? Ett stycke bomullstops också, och där ligger ett suddigummi. Men shisse. Lyckos mig va ?

Allt som behövdes för att trigga mig till att börja kladda.
Fördelen med att inte ha huvudet och kroppen i balans jämtemot sina egna känslor är att skapandes roll tar vid, kan inte förklara varför men när jag är som mest nere är min kreativitet som stört, på topp och jag åstadkommer saker jag faktist är nöjd med.

Denna till exempel tecknade jag för en stund sedan. Visserligen tog den mig två och en halv timem att slutföra, vilket för mig är helt otroligt. Inte det att den tog just den tiden, utan för att jag aldrig brukar ha tid, lust och inte minst ro till att sitta längre än tjugo minuter med en sak.
Måste erkännas att jag är hyfsat stolt över min insats i att sitta still.

Nu kan jag komma hem och säga att något vettigt blev genomfört under nattens långa pass ^_____^


Kärleken övervinner allt

Hittade dessa väggord i MDF, antar att det är någe slags trä ?




Kan dock inte bestämam mig vilket jag tycker är snyggast, svart eller vitt ?  Som de flesta vet är jag helt inne på att ha allt så ljust som möjligt, allt för att få en massa ljusterapi i hemmet. Dock är det svarta mer synligt och skulle passa som en smäck i hallen i samband med den mörka sko- och hatthyllan, samt med de övriga vita detaljerna såsom spegel, tidningshållare samt mot de vita väggarna och den svarta krukan.

Innan något köp görs överhuvudtaget dock, måste det godkännas av herrn i hushållet.
Hoppas bara att han är i god för denna idé som moi ^_____^
Kostar däremot hela 375 pengar, och just nu har de bara den svarta i lagerstatusen, så egentligen blev valet rätt lätt om jag får igenom min vision om hur hallen får den färdigslipade touchen.

Word

Så många ord att kladda ner, så mycket som geggar ner mitt huvud, så mycket att spotta ut, väsas och fräsas.
Hela jag bubblar inombords, så mycket, för mycket!
Mina små prinskorvar till fingrar kämpar för att få fram meningar, skapa ord till alla känslor, alla intryck, allt!

Men det är inte tillräckligt, det är som ett svart hål som suger allt innåt, förlorad hjärnkapacitet, borta. Poff!

Vet inte hur jag skall få fram de som ligger långt in i benmärgen och gnager. ORD!

Håller mig sysselsatt om dagarna genom att piffa upp köket, har målat väggarna i vitt, ljusterapi. Och är nu i fullgång att skrubba rent varenda vrå i alla skåpen, varenda liten låda. Vill ha bort all skit, och få fram ljuset.
Allt är i total kaos hemma, det är saker överallt, precis överallt.
Jag kämpar, donar och har mig och på natten jobbar jag tolvtimamrspass, sover knappt, utan är i gång, full fart tills jag är mer eller mindre medvetslös.

I morgon blir det mindre sömn än vanligt, noll.
Måste fortsätta med köket, få i ordning, fundera, scrapbooking, inredningideer, sortera, planera.
Eftermiddag, Jens och Jennie skall flytta, behöver bärhjälp, flytthjälp, kommer kännas, ordentligt.
Kvällen, mina älskade familj kommer och hälsar på, äntligen. Underbart. Blir mysmiddag med kex, ost och oliver. Efterrätt och massa mys i lugn och ro.
Få lite sinnesro i tillvaron.


Acting out

Let me out this cage,
I'm not gonna hold back
Gonna break these chains,
I'm taking control now




Drool

I need just need them all! GIVE THEM TO ME !'

Dessa rosa härligheter kommer från Ebay






. . .



"If my life was a movie

I would be so cool
I wouldn't miss you
I wouldn't hate you like I do
I would just move on"


Darkness

Uppe i lagom tid för att möta tuppens gal. Mörkret intar allt större del av staden, dimman strör sig som ett åskmoln, tjock och laddad med en massa energier.
Kylan kryper inpå kroppens torra hud, som går mot blekare tider. Humöret sjunker sakta, ljusets dagar är borta för det här året.
Vi blir tröttare, men mer lugna i oss själva. Idetider för många, men människan fortsätter för att alltid ta ena benet framör det andra. Vi kämpar oss igenom, mörker, kyla och korta dagar.

Ingenting är egentligen förändrat, allting måste rulla som vilket årstid som helst. Allt är i rörelse, men ändå inte. Det går långsammare nu.
Många försvinner med höstens mörker, de blir som osynliga, skuggor, men som blommor ut ordentligt när våren når vår stad igen.

Luna the dog

Störd natt, trött, gråtskrattig och allmänt lättroad.
Det hela fortsätter, nu även med bilder, denna gång mig som Chihuahua.

Och allt detta bara för att jag påstod att jag var en liten ettrig, rabies-chihuahua med huggtänder.





Haha

Och inte nog med att min kollega tycker att jag är bitter, nu påstår han att jag mer eller mindre är själsfrände, tvilling med animefiguren Dokuro-Chan. Nästan så han sträcker så långt och säger att det är jag.

Hah, okej, nog för att jag är liten och kan verka lite mordisk med mitt prat ibland, men detta är väl att gå en aning för långt ?  Eller ?

Jag skrattar så jag tror att jag dör ^______^
 


Fuck You

Nattens timma är nära, och alla vet ju att bitterheten smyger sig på en sakta men säkert. Iaf om man skall tro min kollega. Fast egentligen talar jag inte sanning nu, detta inlägg blir bara mer intressant om jag vrider lite på gränsen mellan sanning och en gnutta vitlögnt.

Hur som, sanningen i detat inlägg är inte viktigt, utan budsakpet ni nu skall få.
Jag blev länkad till denna av min fågel till kollega.
Hah, klockren text.




"There's pain in my chest but i wish you the best so fuck you!"


WOW

Just give me that f*cking car bitch . . . Och ett körkort . . . TACK!





Fast jag vill gärna ha mina egna initialer ( LGW )





Jag tror jag dör, en orgasm-död ^^


Shopping, and I feel great

Har precis beställt en söt liten topp/klänning från Paula Myo i en turkosblå färg.
Nog för att jag egentligen inte borde ha shoppat något eftersom jag la ut en del pengar på att fixa badrummet, men ack, kände att jag behövde något nytt. Det mesta som jag har här uppe är antinge urtvättat eller rentutsagt sönder.

Och det blev en blå färg eftersom att de senaste dagarna haft en sån ljuvlig färg på himlen, och bara det strålade upp mitt humör. Kände att även om det är höst så sprakar färgerna i alla dess olika slag.
Träden må vara fyllda med härliga färger såsom orange, röd och gul men himlen som jag sa är mer än ofta klarblå med vita moln, sommaren dröjer sig kvar uppe i skyn men icke på marken. Dagarna doftar höst med inslag av kylande känsla, solen strålar fortfarande även om kvällarna blir kolsvarta, men det är underbart.
Jag älskar hösten, det är min favoritårstid.


En sådan blev det fast i en turkos/blå färg. De hade dock tagit bort den från sidan då jag beställde den sista. Tydligen.
Det är OneSize så jag hoppas den sitter, är juh en aning nojjig med det här att beställa hem kläder utifall de inte passar. Jag avskyr att behöva skicka tillbaka då jag tycker det är en jobbif prossedur. hah.

Hoppas dock inte det tar allt för lång tid för denna att bumsa ner i Davids brevlåda. Hah, för jag satte hans namn i beställningen då jag inte kunde fixa med c/o adress. Snopen han lär bli om han öppnar ett paket med en klänning i, heh.

It's "avloppsrensnings" -time

Bara för att jag är uppe alldeles förtidigt gällande tupptid ( p.g.a jobb ) så tänkte jag dela med mig av min senaste klantighet, den man egentligen inte bör tala om för att det säger sig själv ( OBS! do not touch that ).

Det hela började i förrgår, jag och dendära sötnöten låg och kolla på sista delen av "Sagan om ringen" trilogin ( som vi gör varje höst ), när jag plötsligt fick ett akut-springa-på-toaletten-ryck . . . ajajaj!
Så vipps in på toaletten. Dörren låst, aah skönt jah ni hajjar. pain pain!
Men det är inte själva grejen, när jag sedan hade gjort det jag skulle, ingen skada skedd såsett så ville jag tvätta händerna ( för det är sånt man gör helt enkelt ) efteråt. Men det är nu problemet uppstår, handfatet blir egentäppt. Suck!
Spelar ingen roll vad jag gör, det bara fortsätter. Vattenkanten blir allt högre, och upp från avloppet, handfatsavloppet kommer allt möjligt, tops, hår och M A T eller snarare G O D I S. Det är så att dagen innan hade jag varit ritkigt dålig, illamående hela dagen så när jag kom hem hade jag ätit lite godis och blivigt panik kräknödig, så jag han bara innanför dörren så kom allt upp, jah ALLT!
Äckligt u name it.

Så tydligen så hade jag inte fått bort allting, när jag sen städade efter mig efter denna incident.
Så alltså, då i förrgår lyckades detta ta sig upp, halvt om halv. Vattnet var spygrönt, slemmigt, disgusting.

Och eftersom mina ögon inte tålde synen av detta fick mitt bröst sig ett ordentligt skutt, nej hopp. Så jag rusa in i köket, hämta "avlopsreningsjokks", kemikalier helt enkelt. Vilket jag häller i. I vanlig ordning brukar det fräta upp allt som ligger där, men icke, den turen skulle tydligen inte jag ha.
Så jag mitt dumarsle stoppar ner handen . . . AJ AJ AJ ! It's burning! Min hand, min lilla hand känns som om den stod i lågor. Varm, frätande jokks. Det klias, det känns som om all hud försvinner, såren gör desto ondare. BLÅSOR! 

Det gjorde så förbannat ont, att jag egentligen bara ville skrika och då skall ni veta att min egentliga smärttröskel är rätt hög. Men det spelade egentligen ingen roll hur ont det gjorde, hur förlamad min hand, händer kändes, jag skulle ha väck all den där äckligheten som flöt i vårat badrumshandfat, jag var totalt inriktad på det så smärtan fick vänta.
Tillsist fick jag nog, jag drog bort hela jävla badrumsskåpet som jag nyss målat så fint och vitt. Tog fram papperskorgen, drog ut lillkorgen som fanns inne i den. Nu jävlar skulle den där skiten bara bort. Arg var jag med.
Så under med hinkjäveln, skruvade därefter upp avloppsröret, så mycket gegg, hår, ja skit helt enkelt har jag aldrig sett. Inte undra på att det blev stopp.
Och även här såklart skulle det inte gå min väg, neeeeeejdå. Utan jag fick lov att dra ut slemm-skit-fucking-jävla-äckel-tuss-bollhelvetet med inte mindre än min hand. YEAH! Men avloppet blev rent och min hand förstörd.

Men jag tror jag har lärt mig min läxa, åtminstone tills nästa gång jag försöker något sånt idiotiskt.
Nu, idag, två dar senare har min hand fått förhårnader, och den ömsar skinn i stora lass. Nagelbanden är helt fucked up och fästet precis under nageln på fingertopparna ni vet är lite mysko efter denna kemikalie-behandling. Det har nämligen lossnat så min nagel sitter inte riktigt som den borde, lite lös sådära. Men hey, avloppet blev ju rent tillsist i alla fall. Vad mer kan man önska sig ?

Marshmallows till frukost

Prolog

Det är som ögonblicket mellan två hjärtslag. Uppehållet då ingenting
inträffar. När blodet stillas i ådrorna, andetagen fastnar i halsen och tankarna sveps ner i en stor, innehållslös verklighet.
  Jag talade med honom i telefon.
  Det är han. Det är verkligen han.
  "Vi måste prata om vårt barn", säger han.
  Om jag kunde röra mig skulle jag kasta ifrån mig telefonen. Ifall
hans röst inte hade ålat sig in genom min kropp och fått alla muskler
att förstenas.
  "Kendra?" säger han frågande. "Hör du mig?"




Så börjar boken "Marshmallows till frukost" av "Dorothy Koomson".
Det tog tid, längre än vad jag kunnat tro. Jag hade trånat efter denna bok så länge, velat ha den hemma hos mig, att den skulle finnas i mitt bokställ, färdigbläddrad och utläst för längesedan.
Det enda jag dock kom för mig var att införskaffa boken på Adlibris, den dunsta ner i brevlådan. Men ändå, hade jag inte förmågan, orken eller lusten längre att öppna boken, dra i mig alla de underbara dofter en ny bok ger när man sirplar sidorna mellan fingrarna.
Jag började, och slutade, tog tag i det igen för att sedan lägga den på is, låta den ligga gömd i mitt nattduksbord. Tiden var inte rätt, stämningen var bara helt fel. Jag hade inte ro att sätta mig med en bok, speciellt inte en bok var syfte var att ta fram en massa känslor.

Boken är dock en roman och inte verklighetsbaserad som så många nadra böcker jag läst varit. Men ändå visste jag att den skulle utsöndra speiella reaktioner hos mig. Jag hade det på känn och därför fick den ligga stängd till rätt tillfälle föll.

När jag idag läste ut den, var det en rätt befriande känsla. Slutet hade inte kommit som en chock, utan med ett lugn, vilket kändes skönt. Är rätt så fånig vad det gäller böcker, och jag har mer än ofta svårt att smälta ett slut. För hur gärna jag än vill att slutet skall komma, så vill jag det samtidigt inte.
Man lever sig in i boken, får känslorna att kännas som om de vore ens egna, man går genom tid och rum och blir huvudpersonen. Det är inte alls som att sitta och titta på en film, utan texterna smälter sig samman i ens huvud, spelar upp de senarium som speglas i boken. Alla får vi upp olika bilder även om vi läser samma bok, så är det inte med film. Därför blir en bok mer personlig, berättande och känslomässig.

Tyvärr läser jag inte längre lika mycket böcker som jag skulle velat, min ro att sätta mig ner med en kopp thé en bullbit och sedan en bok är nästintill omöjlig. Jag blir ofta uppstressad numer, mina ögon blir irriterade, benen rycker och jag blir allmänt frustrerad och faktist en gnutta irriterad.
Men nu, äntligen känner jag att läslusten är tillbaka, kanske beror det på att det är höst, mörkret faller sig över staden, och mysfaktorn blir högre.
Du kan nu sätta dig under en filt, mysa till det ordentligt. Ha två monster-pälsbollar som ligger bredvdig och kurrar i ett rum fyllt av stearinljus, ljuslyktor. Man vill ha den där koppen te som lugnar kroppen, känner att man har tid att varva ner på kvällarna, kraven känns inte lika stora som på sommarhalvåret. Vi går in i en allt mer lugnare tid, vi förbereder oss inför det kommande vinterhalvåret som förser oss flesta i näsrmare dvala.

Men för att komma tillbaka till det egentliga ämnet som var bokens titel och handling. Så måste jag säga att den var välskriven, berättande, orden liksom lekte på tungan och i huvudet. Skrivarspråket var underbart, lättsamt även om innebörden var jobbig i vissa stunder.
Hon hade en berättande och griplig story som smälte in i boken av dess huvudpersoner, vi fick lära känna dem utan att det kändes som något måste, utan det vävdes välarbetat.



"Marshmallows till frukost" är berättelsen om Kendra som lämnar Australien för att börja ett nytt liv i England - så långt bort som möjligt från det som drabbat henne. Hon finner sig snart tillrätta i sin nya miljö och bland de människor hon träffar, men det förflutna hinner som alltid obevekligt ikapp. "Marshmallows till frukost" är en berättelse om hopp, försoning och att hitta kärleken på de mest oväntade platser. Dorothy Koomson är bra på att krydda sina historier med en mörk hemlighet, som håller läsarens nyfikenhet vaken hela boken ut."


Boken rekomenderas varmt
Och skulle ni vela provläsa den går det bra att göra det HÄR


Oh friday!

Inviger denna fredagsmorgon med ordet: T R Ö T T !

P.s allt mitt kräkande igår gjorde mig inte mindre snurrig, illamående eller tyngd.

RSS 2.0