Luna

Efter att jag myst med Sara hela eftermiddagen med bullar och andra onyttigheter så bestämde jag mig att det var dags att röra på fläsket efter en helg fylld med socker, saltskit och allmänna andra kropps-chocker i form av dåligheter.

Hur som, blev 1 timme och 20 minuter på det svarta löpbandet. 800 kalorier förhoppningsvis lättare och cirkus 1.3 mil sprungen. Inte de bästa resultaten, men med blödande hälar är jag helt klart nöjd ändå. Är inte lätt att springa fort med skoskav of doom!

Därefter blev det benövmningar, kg togs och benen pressade till max. Vikterna maximerades en gnutta och resultaten visade framsteg.

Efter två timmar blev det stretching och därefter hemgång, men med fötter som blöder samt värker helvetet ur underjorden så gick min hemfärd sjukt djävla långsamt. Det tog mig alltså 25 minuter från punkt A till punk B . . . TJUGOFEM, fucking minutrar . . . WTH! Det är alltså en gångväg på ynka 7 minuter egentligen, men dämn, smärtan var olidlig. Men envis som man är, slögång, krypning, släpande . . . Hem kom jag. Till min protein-shake med smak av mintchoklad, frusen, jamenjavisst. Men det är ingen som inte lite hett vatten samt skakning till 120 inte klarar. GOTT! MUMMA! YUMMI! Älskart . . . 

Och här sitter jag nu, med doftljus på bordet i en dödskallelykta, nyduschad, och med myskläder och njuter av lugn och skön musik medan Sparring sitter inne i sitt rum och lirar Rift ( heter det så ? )

Life iz all good!